En elbil kan vara tekniskt imponerande utan att nå bilhallarna. NEVS Emily GT är ett tydligt exempel på det, med fyra hjulmotorer, lång räckvidd som mål och en utvecklingstid på bara tio månader. Här går jag igenom vad prototypen faktiskt klarade, hur den uppförde sig i provkörning och varför den fortfarande inte går att köpa som färdig serieproducerad bil.
Det viktigaste att veta om Emily GT
- Prototyp utvecklad i Trollhättan under tio månader.
- Fyra hjulmotorer gav upp till 360 kW, motsvarande 483 hk.
- 0-100 km/h på 4,6 sekunder och en uppgiven toppfart på 200 km/h.
- Prototypen hade ett batteri på 52 kWh, medan framtida versioner planerades med 104-175 kWh.
- Ingen bekräftad serieproduktion eller officiellt konsumentpris finns under 2026.
Vad var det som gjorde bilen så speciell?
Emily GT utvecklades av NEVS i Trollhättan som en teknikdemonstrator, alltså en körbar bil som skulle visa vad företagets ingenjörer kunde åstadkomma. Projektet startade i slutet av 2019 och blev offentligt först 2023, när NEVS behövde visa upp konkreta framtidsprojekt.
Formgivningen påminner tydligt om den sista Saab 9-5, men bilen var inte en elektrisk Saab-modell. Jag tycker snarare att den ska ses som en möjlig andlig efterföljare, med lång hjulbas, låg taklinje och en rymlig kupé. Karossen var ungefär 4,86 meter lång, 1,93 meter bred och 1,40 meter hög.
Det mest anmärkningsvärda var att projektet nästan nådde produktionsnivå trots den extremt korta utvecklingstiden. Vi Bilägare beskrev bilen som nära nog produktionsfärdig, men det betyder inte att den var godkänd för vanlig försäljning. Krocktester, homologering, långtidstester och kostnadsanpassning återstod fortfarande.
Fyra hjulmotorer gav både möjligheter och problem
I stället för en eller två elmotorer placerade NEVS en motor i varje hjul. Lösningen ger individuell kontroll över varje hjul, vilket kan användas för momentvektorisering. Det innebär att bilen kan fördela drivkraften mellan hjulen för att förbättra grepp, stabilitet och kurvtagning.
| Teknisk uppgift | Emily GT | Praktisk betydelse |
|---|---|---|
| Drivning | Fyra elektriska hjulmotorer | Snabb och individuell reglering av drivkraften |
| Systemeffekt | 360 kW, cirka 483 hk | Prestanda på nivå med många dyra prestandabilar |
| Hjulvridmoment | Upp till 5 600 Nm | Stark acceleration och god kontroll på halt underlag |
| Tjänstevikt | Cirka 2 175 kg | Stor bil och stort batteri påverkar effektiviteten |
| Toppfart | 200 km/h | Tillräckligt för långfärd och autobahnkörning |
Tekniken har också en tydlig nackdel. Varje hjulmotor väger omkring 45 kilogram, vilket ökar den ofjädrade massan. Det är den vikt som fjädringen måste hantera direkt vid hjulen, och för mycket av den kan försämra komfort och vägkontakt.
NEVS försökte kompensera med luftfjädring och adaptiva stötdämpare. Det verkar ha fungerat förvånansvärt bra, men hjulmotorer är inte automatiskt bättre än konventionella elmotorer. För mig är det här projektets mest intressanta kompromiss. Konstruktionen förenklar drivlinan, men ställer högre krav på fjädring, tätning och hållbarhet.
Så uppförde sig prototypen under provkörning
Det finns ingen vanlig konsumenttest med officiella mätvärden från en färdig produktionsbil, men Emily GT kördes på både provbana och allmän väg. I Vi Bilägares provkörning beskrevs bilen som stabil, tyst och mer lättkörd än den höga vikten först antyder.
Styrningen verkar ha varit direkt utan att bli nervös. På kurviga vägar höll bilen sig plant, och det elektroniska samspelet mellan hjulmotorerna hjälpte till att korrigera bilen utan tydliga ingrepp från föraren. 0-100 km/h på 4,6 sekunder visar dessutom att prestandan inte bara fanns på ritbordet.
Komforten var en positiv överraskning. Luftfjädring och avancerade stötdämpare gjorde att bilen hanterade skarvar och ojämn svensk asfalt bättre än man kunde förvänta sig av en tung prototyp. Samtidigt fanns mer vind- och vägljud än i en helt färdig premiumbil, och vissa detaljer i skärmar och interiör hade ännu inte fått slutlig kvalitet.
Bagageutrymmet uppgavs rymma cirka 540 liter, vilket gör bilen mer användbar än många låga sportiga elbilar. En fyrsitsig kupé var den verkliga utgångspunkten, medan en femsitsig version fanns på ritbordet. För en svensk långfärdsbil hade just lastutrymme och komfort kunnat bli minst lika viktiga som accelerationen.
Räckvidden var ett mål, inte ett certifierat resultat
Prototypen som provkördes hade ett batteri på 52 kWh. Det var inte batteriet som skulle ha använts i en eventuell serieversion, utan ett paket från ett tidigare projekt. Plattformen planerades för större batterier på ungefär 104-175 kWh.
NEVS talade om omkring 120 kWh som en mer balanserad lösning och en räckvidd nära 800 kilometer. I andra presentationer nämndes upp till 1 000 kilometer med det största batteriet. Ingen av dessa siffror ska läsas som en officiell WLTP-räckvidd, eftersom någon färdig produktionsbil aldrig testades enligt den standarden.
Det här är viktigt för den som jämför Emily GT med dagens elbilar. En räckvidd på 800 eller 1 000 kilometer låter imponerande, men ett batteri på 120-175 kWh innebär högre vikt, större kostnad och längre laddtid om laddsystemet inte är mycket kraftfullt.
| Batterialternativ | Status | Rimlig tolkning |
|---|---|---|
| 52 kWh | Fanns i testprototypen | Visade bilens grundläggande funktion, men inte långfärdspotentialen |
| 104-120 kWh | Planerad serievariant | Mer realistisk kompromiss mellan räckvidd, vikt och pris |
| 175 kWh | Tekniskt möjligt enligt projektet | Mycket lång räckvidd, men sannolikt dyr och tung lösning |
Den ursprungliga ambitionen omfattade 800-voltsladdning, men den korta utvecklingstiden gjorde att prototypen byggdes kring enklare teknik. Min bedömning är att en framtida version hade behövt snabbare laddning för att batteriets storlek skulle kännas motiverad i vardagen.
Varför blev den aldrig en bil du kan köpa?
Problemet var inte främst att bilen saknade spännande teknik. NEVS ägare Evergrande hamnade i en djup ekonomisk kris, vilket ledde till kraftiga neddragningar och att utvecklingen stannade av. Under 2023 visades Emily GT upp för att hitta en köpare eller investerare som kunde ta projektet vidare.
Det fanns uppgifter om att EV Electra skulle ta över projektet och börja bygga bilen i liten skala. Avtalet stoppades dock 2024 efter att villkoren inte hade uppfyllts. SVT rapporterade samtidigt att det inte var beslutat var en eventuell tillverkning skulle ske.
Under 2026 finns ingen bekräftad serieproduktion, inget fast lanseringsdatum och inget officiellt pris för privatköpare. Det innebär också att det saknas garantivillkor, reservdelsplan, serviceorganisation och information om svensk typgodkänd version.
Att hitta några prototyper på begagnatmarknaden är därför inte en realistisk köpstrategi. Om en bil skulle erbjudas som samlarobjekt krävs mycket noggrann kontroll av äganderätt, batteriets skick, mjukvara och möjligheten att få bilen laglig för trafik. En prototyp kan vara körbar utan att vara registrerbar.
Vad fungerar i vardagen och vad är fortfarande oprövat?
Emily GT har flera egenskaper som hade passat svenska bilägare. Den stora kupén, det generösa bagageutrymmet och den höga stabiliteten är mer användbara än extrema accelerationstider. Fyrhjulsdriften hade också kunnat ge trygg framkomlighet på snö och is, men hjulmotorernas verkliga vinterhållbarhet blev aldrig bevisad i en serieproduktion.
- Styrkor är den rymliga karossen, den avancerade chassikontrollen och potentialen för lång räckvidd.
- Svagheter är hög vikt, dyra batterier och större tekniska krav på hjulmotorerna.
- Osäkerheter gäller service, reservdelar, vinterförbrukning och långtidshållbarhet.
Jag tycker att hjulmotorerna lätt blir överreklamerade när projektet diskuteras. De ger en elegant teknisk lösning och fina möjligheter till styrning, men de gör inte bilen automatiskt effektivare eller billigare. För vanlig svensk körning kan en välkalibrerad konventionell fyrhjulsdriven elbil vara enklare att underhålla och mer förutsägbar över tid.
Emily GT visar vad svensk bilutveckling kunde ha blivit
Emily GT ska inte bedömas som en misslyckad bilmodell på samma sätt som en lanserad bil med försäljningsproblem. Den var framför allt ett ovanligt långt gånget utvecklingsprojekt som hann bli körbart på rekordtid. Det är därför mer rättvist att kalla den en avancerad prototyp med produktionspotential än en färdig elbil.
Det mest värdefulla arvet finns kanske i arbetssättet. Ett litet team i Trollhättan lyckades kombinera Saab-inspirerad form, storbilskomfort och avancerad elektrisk drivning under mycket hård tidspress. Om tekniken någon gång återanvänds i en annan bil kan Emily GT fortfarande få ett liv, även om namnet aldrig hamnar på svenska registreringsskyltar.
För den som följer bilmodeller och tester är slutsatsen enkel. Emily GT var tekniskt trovärdig, imponerande att köra och mer praktisk än många konceptbilar, men den är fortfarande inte ett köpklart alternativ. Se den som ett viktigt stycke svensk elbilshistoria och som en påminnelse om att bra ingenjörskonst behöver både kapital, tester och en fungerande produktion för att bli en riktig bil.
